Vilsen
Gud, vad är det som har hänt med mig? Vart har jag tagit vägen? var är den glada, positiva *****? Var är den personen som såg varje vind föras av dina händer? Var är personen som log mot himlen och flinade åt synden? Var är människan som satt i ditt hem och hade så mycket att prata om och be om?
Vem är denna person som har låtet djävulen komma och lägga sina ägg i sin kropp? Vem är denna person som inte känner din kärlek? Vem är denna person som inte har lusten att leva längre?
Var är livslusten? Var är längtan till att gå ut och umgås med vänner och familj? Var är leendet och skrattet? Vart har engagemanget för skolan tagit vägen? Vart har engagemanget för livet försvunnit?
Gud, jag känner inte ens att mina böner hörs längre. Jag är så lost. Så vilsen och död. Jag har somnat in och vet inte hur jag ska vakna. JAG FASTAR INTE ENS!!! VARFÖR FASTAR JAG INTE? VAD HAR JAG FÖR ANLEDNING??! Jag har aldrig varit i större behov av fasta än vad jag är nu och jag gör inte ens det!!
Vart jag har tagit vägen? Hur har jag kunnat låta ondskan sätta sig i min närhet och stirra på mig?
Jag har förändrats Gud, jag är inte den du skapade mig till. Jag har aldrig sett världen så ond. Jag visste inte att det fanns så stor ondska i denna värld. Jag har alltid haft en fin bild av denna värld med fina människor. Att alla människor, alla alla alla, varenda själ hade ett hjärta av guld. Jag ignorerade media och nyheter för jag ville inte se, jag ville inte se ondskan och den hemska sidan av denna värld. Jag trängde bort denna del, men det varade inte länge. Denna del kom till min egen värld. Det blev min vän som kom med i medierna och det var min vän som blev ett offer för denna värld. Det var nu ja blev tvungen att se denna hemska sida. Jag var tvungen att ta steget. Och det förändrade allt. 2010 blev jag en människa som inte längre kan se Gud i varje själ, som inte längre kan le åt människor som kollar snett mot mig och som inte kan tycka synd om de vilsna fåren.
Jag gråter inte för att hon e borta, jag gråter inte för att hon e död. Jag är glad för hennes skull. Hon är där jag vill vara, och är där jag vill leva. Men jag gråter för att jag har varit blind i hela mitt liv, jag har inte vetat, eller jag har inte velat veta att ondskan hade en sådan stor makt. Och att den kunde komma mig så nära…
Det känns som att jag talar tomma ord, de känns som att ensamheten är det ända som väntar mig.
Men jag vet Gud, jag vet att du är min ända räddning. Jag vet att det som behövs göras är att be och fasta. Speciellt nu. Bönen och fastan är min räddning. Och jag tror på dig min Herre. Du är fortfarande den som är kärlek, hoppet och livet, hur dåligt jag än kan må och hur vilsen jag än kan bli så finns du alltid vid min sida och väntar på att jag ska sträcka fram min hand.
Nu gör jag det, Nu sträcker jag fram min hand genom bön och fasta. Hjälp mig min Fader att klara av alla prövningar.
Amin <3
Blunda ALDRIG för ondskan! Kolla på tv-följ ondskan för när du ser den så ska du veta hur den ser ut! Om du inte vet vad ondskan är hur ska du då kunna bekämpa den? Är inte dom människor som utsätts för ondskan förtjänta av att slippa den? Jo! Så kämpa med din tro och be helhjärtat för det är då du kommer må bäst! Kämpa mot ondskan och hjälp alla du kan! Öppna ditt hjärta och Gud kommer tala genom dig till alla som behöver din hjälp! Må Gud vara med dig och i Jesus namn ska du må bättre!
Du ska inte behöva bekämpa ondskan, försök att växa som ett vete och låt Herren ta hand om tistlarna. Slösa inte bort ditt liv på att bekämpa och plocka bort tistlar!
Absolut ska Gud plocka bort det onda, kanske med ens hjälp kanske på annat sätt! Men man ska inte vara blind för den utan möta den och med Guds hjälp ska man tillsammans med sina bröder och systrar bekämpa den!
